De flesta av oss har någon gång i livet varit del av en grupp som fungerat väldigt bra. Vi har kunnat vara oss själva. Visat både styrkor och svagheter. Ingen har behövt känna sig utanför och allt har löpt smidigt utan större konflikter. Det kan ha varit i skolan, idrottslaget, kompisgänget eller på jobbet. Det finns en vi-känsla som skapar effektivitet och resultat. Tyvärr har många av oss även varit med i grupper som inte fungerat bra. Vi säger inte vad vi tycker. Inget känns självklart. Någon förtrycker delar av gruppen och förbittringen ligger i luften. Det är, enkelt uttryckt, jobbigt, tjafsigt, oinspirerande och ineffektivt. Du kan säkert se båda de här grupperna framför dig. I grunden handlar det om gruppens utvecklingsprocess. Och det är i den möjligheten finns. Om vi lär oss arbeta mer strukturerat med de känslor, beteenden och behov som uppstår när vi samlas kring en uppgift behöver det inte finnas några grupper som fungerar dåligt. Och gruppens steg mot mognad är ingen ”rocket science”, det är den goda nyheten. Områdena en grupp behöver hantera är efter hundra års forskning väl kända: Gruppmedlemmarna behöver lära känna varandra, ha en tydlig bild av uppdraget, utveckla bra arbetsformer, rutiner och fördela rollerna på bästa sätt i förhållande till uppgiften samt träna på att samarbeta och lösa konflikter. Svårare är det inte, men en strukturerad grupputvecklingsmodell är alltid bra att luta sig mot.
